Om Merja och Nordkorea

Måndagen har, förutom mycket annat bestått av ett besök av självaste Merja. Merja jobbar på skolan där jag också är anställd. Vi har ett förhållande som går väldigt långt bak i tiden med tanke på att det hållits obrutet.

2002 då jag var vårdledig med min son Rufus och passade på att börja jobba på Ålands Fotbollförbund, som det ännu då inte ens hette, ordnade jag de årliga skolcuperna för lågstadier (åk 3-4 och skilt för 5-6) och högstadier samt sedan även gymnasier och fackskolor som jag tror det hette. Under en av lågstadieturneringarna i Eckeröhallen dök en arg dam upp och klagade på arrangemangen. Lite stressad som jag var uttalade jag de i dag berömda orden "Sätt dig på läktaren och var tyst annars diskvalificerar jag din skola!". Damen var Merja och hon satte sig faktiskt och höll tyst hela dagen. Men glad var hon inte.

Här på bilden är Merja, som med åren blivit en av mina favoritresekumpaner såväl gällande skola som fotboll mitt i en hög elever som bildade min tills vidare sista 9A gruppering.

Merja kom något år senare till min skola och man kan säga att vi har följt varandra i torrt och vått. Även en dotter har vi delat på i fler bemärkelser. Ellen spelade fotboll i flera lag som jag kom att träna och leda under åren. Senast det begav sig var hon målvakt i Åland United under några år, bland annat mästerskapsåret 2013. Hon hann spela även försvarare, forward och säkert även på mittfältet under alla år. Även kom hon på nian till min skola och så klart min klass och således var Merja också en förälder jag var klassföreståndare till.

Det finns ingen och då poängterar jag snabbt INGEN som Merja inte känner, eller känner till. Det gäller Åland, Åboland och största delen av resten av Finland med. I mitt sinne finns det ingen i hela Världen hon inte vet vem är och var hans/hennes moster jobbade på 1960 talet. Som lagledare för Åland United under några resor var hyttordningen inget problem. Merja och jag delade hytt eller kupé om vi åkte tåg. Så var det bara. I skolan har vi delat på resor både med egna klasser och som backup för varandras, mest Merja då förvisso.

Nu sade sig Merja ha börjat sakna mig på jobbet, så hon kom på kaffe och hade med sig en burk skolmat från skolköket, då det var korvsås och allt... Ja, vad ska jag säga. Tack. Mycket av det jag vet gör jag tack vare, eller på grund av Merja.

Sen en snabbis om Nordkorea också. Alltså, ni vet ju att vi pratar om Världens mest slutna samhälle. Vi vet att invånarna svälter och lär sig att de är medborgare i Världens främsta land. I fotboll slog de ut Italien ur herr VM 1966 och i övrigt är det på anekdotnivå hur man förvanskar TV sändningar från stora mästerskap och bjuder in brasilianska division 3 lag och kallar dem "landslaget" för att få vinna på hemmaplan.

På damsidan har man varit i framkant faktiskt och kom ända till kvartsfinaler i VM 2007 i Kina. Sen har man ju varit helt borta efter att spelare blev fast för doping vid VM 2011. Diskade 2015, kvalade inte in 2019 , deltog inte 2023 och försvann helt från världsrankingen. Nu har man vaknat igen. Sommaren 2023 spelade man två träningsmatcher mot... Ryssland förstås. Ja, och nu har man under hösten 2024 vunnit (!) VM för U19 och nu senast U17 flickor. Världsmästare alltså, före länder som Spanien, USA och England. Det är inte att man inte undrar vad de egentligen sysslar med där i Pjonjangtrakten... Undrar om Merja vet...