Om jag fick göra om allting
- Mikael Virta
- 21 nov. 2024
- 4 min läsning
En evig fråga, som aldrig har ett vetenskapligt hållbart svar är hur allt hade blivit om man fick göra om saker i sitt liv. En väldigt viktig faktor är då om man skulle få ha med sig de kunskaper man har från detta första försök. Annars faller ju hela tankeexperimentet, eller åtminstone dess jordnärhet. Och eftersom vi inte nu sysslar med teoretisk filosofi, utan en ännu lite utbränd farbrors funderingar håller vi oss därvid. Vad om jag fick börja igen? Vad hade jag gjort annorlunda? I korthet alltså, jag lovar!

En sak som den här 15 åringen på bilden trodde på var hans chanser att bli fotbollsspelare. Jag gjorde medvetet de val jag själv begrep mig på och såg mig kunna göra. Jag var aldrig någon stor tekniker eller så bekväm med bollen trots att jag i personliga teknikmoment var bland de bästa i landet. Jag tränade alltså som en urfinne. Fysiken skulle ha hållit internationellt och jag var riktigt bra fram till att mitt lag hade bollen. Många många timmar tränade jag med boll och utan. Med de kunskaper om spelet jag har i dag och även 1980 talets spel, som då gällde kunde jag på riktigt ha blivit bra. Fotboll kunde ha varit mitt huvudyrke. Hur långt jag hade gått vet ingen. Om jag hade bott i Finland vet ingen heller. Ännu mindre vet vi om jag hade varit lycklig. Jag tror jag nog hade varit det eftersom jag även i det fallet hade gjort enligt min bästa förmåga.
Om jag varit ännu bättre på fotboll än jag kom att bli skulle många andra saker ha kunnat påverkas, så klart. Kanske jag ändå hade blivit student. Kanske jag ändå hade börjat studera historia. Troligen hade jag dock inte gjort de där lärarvikariaten som fick mig att tro på mig själv i det yrket. Jag hade varit fotbollsspelare och sedan troligen då tränare. I dag har jag svårt att tänka mig ett liv utan att ha varit lärare. Det har alltid funnits i bakhuvudet och finns fortfarande att fotboll är mitt kall och att jag kommer att välja det om det finns realistiska möjligheter. Just dessa har ju inte uppenbarat sig och kanske jag även hade gjort andra val om jag vetat om detta. Men mitt liv som lärare har gett mig så otroligt mycket att jag inte vet hur jag skulle vara i annat fall. Hade jag gjort andra val som lärare då? Det är klart att jag undervisat på annat sätt under mina första år i Munksnäs högstadieskola om jag vetat det jag vet i dag. Å andra sidan hade jag aldrig utvecklats lika om jag inte gått de steg jag nu kom att gå.
Var skulle jag vara och med vem? Detta är också väldigt stora frågor. Hade jag inte varit lärare hade jag aldrig kommit i kontakt med dem som har blivit mina barns mammor. Jag är faktiskt hundra procent säker på att våra vägar aldrig hade korsats eller utvecklats som de gjorde om jag varit fotbollsproffs. Att jag skulle ha flyttat till Åland är också det en helt orimlig tanke förutom just vad mitt liv har fört med sig. Mina fem barn hade jag inte vetat om så klart, eller mitt barnbarn. Världen hade varit fattigare på det viset. Men jag hade ju inte vetat om det förstås.

Det är en svindlande tanke att detta inte skulle ha hänt. Mina tre äldsta barn då de var små och även jag mycket mindre så där kroppsligt. Med facit i hand är jag så väldigt glad att allt som har hänt har hänt. De val jag gjorde har fått mig hit där jag är nu.
Nu är jag trött och lite ledsen som de som följt med mig vet. Jag besitter kunskap om fotboll tillräckligt för att ha en heltidstjänst. Jag är en bra lärare som har en heltidstjänst som inte kan nyttjas på grund av att jag är kocko i huvudet. Jag har fem barn som bygger upp sina egna liv med sina egna beslut och jag får följa och i viss mån stöda. Jag har åsikter, funderingar och tankar om mycket och har funnit en roll då jag inte är blyg att framföra dessa om så krävs.
Jag återkommer till denna bloggs ältande tema. Hur gör jag nu? Jag vill inte ändra på det som har varit. Det dråpliga avskedet från Åland United, som troligen har en del i att jag nu inte heller jobbar som lärare kanske också har en orsak. Om jag efter detta liv skulle få en ny chans, med kunskap också om vad som ska hända nu vore det lättare att se framåt. Att jag inte vet är väl det som gör livet till liv. Eftersom jag inte ångrar mina val i livet hittills. Vad kommer att få mig att ångra de jag gör nu? Jag söker jobb och vill ha sysselsättning som jag klarar. Den kommer sedan att få forma mitt liv inom allt det jag redan har. Som en av minna förra förmän inom Finlands Bollförbund uttryckte det: "Med respekt för vad som varit och med tro på framtiden".
Och ja. Finns där någon som tror jag kunde göra nån nytta eller glädja nån efter nyår, låt mig veta. Håller det mig på banan och hjälper mig att försörja min familj, då är det ju ett plus. Jag är inte färdig ser ni! Bara att gräva fram bilen och åka till simhallen då! I eftermiddag kommer flickorna!
Comments