Lägg det bara inte mitt i middagen

Härom dagen då jag pratade med min syster om att min son Rufus sagt sig komma hem till middag, men inte ange någon specifik tid för när denna ska inträffa enligt honom, svarade hon: "Du kan ju kolla när Åland United har match. Är det inte då precis alla äter middag?"

Syrran tog fast på det närmast i det oändliga cirkulerande diskussionstemat på sociala medier. När borde Åland Uniteds matcher spelas? Saken är den att det inte är någon skillnad. Oavsett om det går av stapeln lördagar kl 17, som under min tid åtminstone var den ideala tiden för både motståndare och domare samt för hemmalaget som liksom kommer när det sägs att matchen är, eller söndagar kl 15 alternativt nån onsdag kl 18.30 kan man ge sig F..n på att tiden inte funkar för någon. Detta kommer man sedan att få höra om och även ofta läsa om. Det kan vara Bollförbundets fel, eller att man inte tänker på publiken, vad som helst. Framför allt framförs det att man inte borde lägga matcher precis vid middagstid. Denna middagstid har visat sig vara allt från 16.00 till 19.30 och under stugsäsongen kan man tänka sig att folk grillar redan klockan 14. Klart att det inte kommer publik då!

På den tiden då jag var med och verkställde kring matchschemat med serieläggning, bokning och kommunikationen internt och externt fick jag gå igenom många olika faser med "rätt avsparkstid". Den hittades aldrig. Eftersom det inte fanns en enda dag eller tid som tydligt (jo det undersöktes och fanns statistik) avvek positivt stannade det vid att lördag kl 17, eftersom denna ger smidigaste lösning för alla deltagare, då tänker jag på lagen och domarna, var att föredra som grund. Jag minns så bra det året som arga krafter krävde att matcherna skulle läggas, i princip när som helst men inte just den nämnda tiden. Jag minns tystnaden i telefon då jag svarat på frågor av PK-35 Vanda, HJK eller nån annan om varför vi inte kunde sparka av kl 17, som skulle passa i rese- och matschemat utan att ge onödiga kostnader och mankemang. "Vår publik äter middag då" sade jag, eftersom just detta hade framfört argt och bestämt till mig. Det otroliga var att man ändå tog mig på allvar överallt utanför Åland på den tiden.

Min Mamma och nämnda syster var hängivna fans och flitiga besökare då vi spelade i huvudstadsregionen. De matcherna började oftast klockan 14 eller 15 på grund av våra resetider. HJK ville på senare år ofta spela på kvällen, men även de vek sig mot mina ekonomiska argument. Jag fick foten innan jag hunnit ge de små vängåvorna till tex HJK, HPS, PK-35 och PK-35 Vandas aktörer som tack för deras förståelse och tillmötesgående. En del av dem hade tryck från sin egen klubb vet jag.

Säsongen 2024 ökade Nationella Ligans publiksnitt med 46 personer per match. Mest framåt bland klubbarna gick HJK och Ilves. Även HPS hade synbar förbättring jämfört med 2023. Den klubb som gick sämst i proportion med förra året var Åland United. Minskning med 56 personer per match. Inte riktigt bra och det kommer att påverka sponsorintäkterna från Nationella Ligans centrala sponsorfond.

Jag vill absolut inte klandra de som jobbar inom klubben. Linda har gjort vad hon har kunnat. Sascha som har kommit in på allvar och delat med sig av fotomaterial såväl hemma som borta har varit ett fräscht tillskott. Problemet är att de som fattat besluten inte har haft ett dyft rätt i sina tankar om hur klubbens verksamhet ska kunna utvecklas till något bättre. Man anställde en verksamhetsledare för att få mera tryck i marknadsföring, matchevenemang och samarbetsevenemang. Sen att hon hamnat att jobba med lagbygge och att släcka bränder kring intern problematik, bortamatchresor och annat oförutsett som alltid förekommer i fotbollslag, det kunde man bara inte se, eller så bara brydde man sig inte om det. Linda säger själv i tidningen att man inte är nöjda. Nej, det ska man inte vara. Jag önskar henne allt gott nu under silly season och inför säsongen 2025. Jag önskar att hon ska få jobba med det som var tänkt att hon skulle jobba med och att klubben mäktar få in kunnig personal kring själva fotbollen. Bara en Daniel Norrmén, hur bra han än är, det räcker inte ser ni!

Bilden är gammal. Björn, mitt barnbarn är stor pojke nu och har enligt sin mor börjat prata. Här sitter han dock för typ ett år sedan i sin Huuhkaja sparkdräkt, som jag egenhändigt designat, med tusch. Just Huuhkajat är det som gäller denna helg. I kväll borta på Irland och på söndag hemma mot Grekland.

En torsdagssimning väntar. Trots goda förslag, som att jag skulle bli munk, har inget jobb ännu bara dykt upp och föreslagit sig själv. Få se hur det ser ut i morgon.