top of page

En gammal själ i en tung kropp

Rubriken får ge en personlig touch till den antika devisen. Vanligen har jag ogillat skollov eftersom "allt stängs" och inget blir gjort. Nu är det samma, men då allt stängs får jag inga jobb. Så samma sak men en annan vinkel. Tidigare har ljuspunkten varit att vi ofta kunnat åka till släktingar på besök, i fjol rentav till USA. I år tar vi vad vi nästan har råd med och satsar på freegym i jumpahallen och gratis skrinning i Islandia. Sally och jag har fått några dagar ihop och i natt kommer självaste Edit hem efter en vecka i maktens korridorer, samt med Famo och kusiner i Sibbo. Tisdag och onsdag kommer jag att ge helt till JIK och så även några timmar på fredagen. Jag fick en uppgift som nog kräver att någon tar hand om det hela även efter att mitt avtal går ut, ifall jag får igång projektet nu.


Den här bilden, som Sascha tog den 17e juni 2023 då Åland United spelade hemma mot HPS beskriver mycket det jag är van vid. Många koner i luften och det gäller att rädda dem från att falla. Det blev ju så att när en föll så kom många andra efter. Min förmåga att hålla saker flygande är inte riktigt tillbaka som den har varit, men det är ändå det enda jag riktigt har för att inte må ännu sämre. Som jag har sagt förut. Vid tiden då bilden togs hade jag i alla fall någon slags grund och kunde köpa mat och saker till barnen ibland som de gillade. I dag får jag jobba för att få jobb så jag kan betala de räkningar som finns. Stannar jag en stund faller jag i ett mörkt hål. Stannar jag inte känns det ibland meningsfullt, oftast inte.


Efter denna vecka, då jag helt kallt räknar med att inte få jobb, mer än det jag nog sysselsätter mig med i JIK, är det dags igen. Varje morgon, om inget har hörts före, upp och förbereda för att eventuellt åka in någonstans och leverera något som någon annan beställer. Ibland blir det, ibland inte. Då det inte blir växer klumpen om hur liten nästa lön kan komma att bli, då det blir tar jag fram mitt tålamod och gör det bästa jag kan av uppgiften jag får. Inget konstigt, så är det väl. En devis som skallar genom hjärnan är vad någon jag respekterar högt sade i höstas. "Det är inte fel på dig, det är systemet som är fel." Kanske det, men jag måste också lära mig att fungera inom systemet. Jag är väl ingen Donald Trump liksom...


Man kan ju undra vad det är jag egentligen vill. Ja, så vitt jag förstår själv är vad jag vill att få tillgång till meningsfyllda uppgifter som ger sådan inkomst att jag inte behöver oroa mig varje dag och barn- samt barnbarn kan ha en person som kan hjälpa dem vid behov och även besöka dem och då ha tid samt energi för att inte fundera på sig själv bara. Precis då detta uppnås, då kan jag dö lycklig, för det är väl just det som händer då och även den lyckan blir kortvarig... Och nej, så missförstånd undviks. Jag sitter inte här på mina skinkor och väntar att någon ska komma till mig med någonting. Jag försöker skapa själv och ställa mig till förfogande för mycket. Det är där det nya tunga ligger. Att inte få gehör. Men allt har en mening, sägs det. Det ska bli spännande att se vilken den är i mitt fall.


Det här är en hyfsad fotbollsbild, igen av Sascha. Så här vill man att det ska se ut när Åland United spelar. Många supportrar inkluderar Anna Nurmi i den synen. 1a mars är det dags igen och precis som här på bilden är HPS motståndare. 1-1 efter första halvan. Vinnaren av dubbelmötet går till semifinal mot troligen HJK.


Mycket mycket att följa med, om man vill kunde man tillägga. Ändå ser jag det som nödvändigt att vilja. Nog måste man veta lite om skidskytte, eller hur Iivo Niskanens form är inför VM i Trondheim. I kväll spelas stormatchen Kanada- Finland i USA. På tal om Kanada så håller Northern Super League, den kanadensiska proffsliga som jag ännu i fjol trodde jag skulle vara en del av på att starta upp, som den ju skulle. På tal om fotboll för damer är det landslagsuppehåll på gång och Helmarit ska inleda Nations League mot Kroatien och Ungern. Då vi talar fotboll har jag lovat driva träning för JIK pojkar tisdag och onsdag och på tal om tisdag och onsdag... Det ena föder det andra.


Somrarna brukar bli långa och motiga. Denna sommar blir minst sagt späckad. Få se hurudan människa jag är i augusti.

 
 
 

Kommentarer


bottom of page